... på det här med sömnproblem.

Redan på dagis upptäckte mamma att jag hade svårt för att somna på kvällarna. Jag kunde som femåring komma in till henne vid tolvtiden och gnälla över att jag var pigg. Sen när jag väl somnade drömde jag ofta mardrömmar, vilket ledde till att jag ännu en gång fick gå in till henne. Jag minns att jag var väldigt trött på dagarna och var otroligt avundsjuk på dom andra dagisbarnen som hade fått deras föräldrars tillåtelse att sova middag. Medans dom fick krypa ner på madrasser med filtar och sova nån timme eller två, fick vi andra leka vidare. Sen fortsatte karusellen. Jag började i lågstadiet, kunde inte sova och när jag väl somnat drömde jag en läskig dröm som skrämde mig så mycket att jag inte kunde somna om. I mellanstadiet hittade jag en lösning. Jag hade en sån tur att jag hade både tv och video på rummet och om jag tittade på en film eller tv somnade jag utan problem. Drömde jag något var det bara att sätta på en ny film och somna om. Jag kommer ihåg att jag brukade titta på The Osbournes väldigt mycket, inte för att det var så tråkigt att jag somnade, utan för att jag blev lugn av det.

Nu har jag inte somnat utan en film på flera år. Dock har jag läst att det är ett vanligt problem som är beroendeframkallande. Hjärnan ställer in sig på att det inte går att somna om det inte hörs något ljud eller liknande. Dock föredrar jag att vara beroende av filmer och tv än att ligga sömnlös en hel natt.

Problem uppstår ju förstås av sånt här också. Både Jojan och Anton måste ha det kolsvart och tyst runt sig om dom ska kunna sova. Men vi har lyckats lösa båda problemen. När jag sover med Jojan får hon vänta tills jag somnat och sen stänga av tv:n och Anton har vant sig vid att sova med oljudet. Med andra ord: vi har löst problemet med att jag får som jag vill.

Gymnasiet sov jag mig bokstavligen igenom, de dagar jag var där alltså. Jag sov på nätterna, gick till skolan och sov under lektonerna, sen gick jag hem och sov resten av dagen, åt kvällsmat och gick och la mig igen. Jag kommer ihåg en gång när det blev lite uteliggarvarning på mig, jag skulle hämta mina böcker i skåpet och blev så trött plötsligt att jag la mig ner och somnade mitt på golvet. Så kan det gå när man tar igen några års sömnlöshet. Dock har jag börjat ta igen de senaste åren på ett smartare sätt. Förra veckan och denna veckan har jag sovit ungefär nio till tolv timmar per natt. Jag är ganska pigg under dagarna, men vid niotiden är jag jättetrött och går då och lägger mig. Funkar finfint!