Jag och Jojett såg Breaking dawn, vi såg Robert sexa (Tjej-Alex, såg du den klippta versionen?), jag höll mig, Jojan bröt ihop och knäckte mig och vi skrattade så tyst vi kunde. Nästa dag vaknade vi av att någon vred om en nyckel i låset och smällde upp dörren. Jag rekomenderar inte att vakna av den chocken. Det var Jojans syster som hälsade på och medans jag stod i duschen kom dert ytterligare två killar.

Jag gick till stan och mötte upp Mike. Vi satte oss på biblioteket och snackade tills vi hörde världens smäll. Båda trodde att det var en bomb, men det var en falk och en duva som flög rakt in i fönstret. Duvan dog med en gång, men falken fastnade upp och ner med klon i julbelysningen och levde fortfarande. Jag fick panik och började skrika på Mike att han skulle göra något och sen sprang jag till personalen som försökte få tag på vaktmästaren och brandkåren. Jag ringde Jojan som kom dit och efter något som kändes som en evighet tappade falken taget om belysningen och störtade mot vattnet. Jag slängde allt jag höll i och sprang ut för att hitta falken sittandes på ett räcke. Jag gick och gnällde i receptionen och skrev sen ett brev till Halmstads komun om att dom borde fixa så att biblioteket blir mer fågelvänligt.

Kort efter det anlände Oscar till Halmstad och efter att ha ätit lite och tittat på Léon åkte
han och jag till Varberg.

Random bilder från dagarna i Halmstad


Min tandborste matchar med Jojans tvål


Jojans ostbågar låg i en konstig påse


H&M har fått in nya halsdukar