Jag gick upp kvart i sju imorse och rullade ner i tvättstugan och kunde äntligen ta tag i min jävla tvätthög som hemsökt mig i flera veckor. Det gamla tvättlåset hade rostat fast, men så fort jag fick ett nytt bokade jag en tid och imorse började kriget. Jag hann med sex maskiner och ändå har jag mer smutstvätt, men som tur är så lyckades jag boka ännu en tid om lite mer än en vecka.

Min lägenhet ser för övrigt ut som skit. Eller nu ska jag inte överdriva, men det hade inte skadat att städa lite. Jag plockade i alla fall upp det mesta från golvet idag och imorgon hade jag tänkt ta en tur med dammvippan, fönsterputsen, dammsugaren och allt det där.

 

Planen var att jag skulle tagit tag i det i början av veckan och vara nöjd med mig själv över att jag kunde spendera ännu en vecka i en ren lägenhet, men jag flydde till Lund och William istället. Vi har tränat självförsvar (snälla Gud, gör så att killarna låter mig vara ifred, jag är värdelös) och besökt den tredje 4H-gården som finns i närheten. Nu har jag sett allihopa, dock var det roligare att titta på William än djuren. Han blev äcklad av lukterna och bajset, skrattade åt ankorna och mobbade getterna. Jag som jobbat i den miljön i några månader kände mig mest som hemma igen. 

 

Nu ska jag krypa ner i sängen framför Mia på Grötö. Jag måste sluta titta på serier som handlar om svenska kändisar. Min lista med män som jag ska gifta mig med blir bara längre och snart kommer Rikard Wolff dyka upp och den rösten... Åh, den rösten. ♥ Lägenheten må vara stökig, men jag har rena, nytvättade lakan och det slår aldrig fel. Nu fattas det bara att Jojan ska komma tillbaka till Malmö. Jag vill vara hos henne nu.