Jag har varit i full gång hela dagen. Jag började med att gå till ortopedkliniken och kolla mina fötter. Dom har undersökts och skannats. Jepp, jag är inåtfotad men jag har en väldigt bra rörelse i dom trots att jag haft fel skor i tio år. Jag ska dit igen om två veckor och äntligen få inlägg. Fint kalas som kommer gå på nästan 1500, men det får det vara värt. 

 

Efter det gick jag och Jojan och åt lunch och sen handlade jag mat. Efter det åkte jag till Emporia och köpte nya gympaskor så att inläggen får lite hjälp på traven. Bye bye converse... 

 

Nu ska jag springa till bussen. Jag, Jojan och Jeanna ska dricka vin och snacka skit.

 

Jag ska kolla i min kalender hur många gånger jag varit i Halmstad den här sommaren. I vanliga fall åker jag tidigt på morgonen och åker hem med det sista tåget på kvällen, men igår blev det en oväntad vändning.

Jag gick upp sju och åkte till stationen klockan nio. Vid elva klev jag av tåget och letade runt på stationen efter Mike som var spårlöst försvunnen. Jag ringde honom och det visade sig att han råkat somna om, så jag tog bussen hem till honom. Där låg vi i soffan och snackade, jag ritade en sleeve på hans ena arm och sen duschade vi hunden Bonzo som han passar. Under tiden ringde Raad och ville att vi skulle hänga med ner till stan, så han hämtade upp oss och så tog vi en runda på stan och sen hamnade vi på Sybilla och käkade hamburgare och pommes frites. Efter det åkte vi ut till ingenstans där Raad hade fotbollsträning och efteråt satt vi kvar och snackade i några timmar.

Sen åkte vi hem till Raad och hängde med hans familj medans han duschade. Jag och Mike åt allt som erbjöds och sen var det dags att åka tillbaka till stationen och ta sista tåget. När vi var på stationen frågade Raad när första tåget gick på morgonen. När jag sa att det gick klockan fem fick Raad en idé. Vi skulle åka runt i stan och hitta på saker hela natten och sen skulle jag ta första tåget istället. Sju timmars underhållande. Jag och Mike panikdiskuterade i femton sekunder och sen bestämde vi att det är sommar, vi är unga och vi träffas för sällan och för kort tid. Så vi gick därifrån och åkte iväg. Vi fixade massa filtar och åkte ner till havet, gjorde en myshörna och låg och snackade. Sen kom Martin och då blev det rap battle och vi höll på att skratta ihjäl oss.

Folk blev hungriga så vi körde Mario kart på dom tomma vägarna in till stan och hamnade på McDonalds. Vid det här laget var det cirka tre timmar kvar och sömnen hade gjort sig mer än påmind. Vi satte oss i bilen igen efter vi ätit upp och körde runt lite, köpte cigg och cola. Raad, planens mastermind, gav upp och åkte hem och kvar blev jag, Mike och Martin. Vi hängde lite på en parkering och sen åkte vi hem till dom och spelade Fifa. Plötsligt skulle både Mike och Martin vila ögonen lite och kvar satt jag och kämpade för att hålla mig vaken. Jag väckte dom en halvtimme före tåget gick och så satte vi oss i bilen igen. Jag blev trött och småsur, Mike blev hyper och Martin somnade på en bänk. När jag gick på tåget klockan fem blev jag jättepigg, vilket var tur eftersom jag inte ville hamna i Dannmark. Men Gud, vad mycket folk åker tåg tidigt på morgonen. Halv sex var tåget fullt och när jag rullade in på stationen klockan sju ville jag bara dö.