Tjugo i sex imorse åkte Marcus iväg på festival och jag ska nu njuta (sorry honey) av fem tysta och halvt ensamma dagar. Jag ska äta kött, titta på Sex and the city, umgås med kompisar och fortsätta på mitt nya projekt: lägga pärlplattor.

 

Det är dock inte lika roligt att jaga Pokémon ensam, så har bokat in en heldag med Ofelia där jag ska lära henne allt jag kan.

 

I tisdags låg jag och småslumrade framför The dog whisperer när Marcus ringde från jobbet och frågade om jag ville småslumra på ett tåg istället. Sagt och gjort, efter ett tag satt vi på ett tåg till Varberg. Han hade ledigt från jobbet i två dagar och jag fick skolka från skolan, men det var det värt. Vi tillbringade hela resan med att spela Pokemon red & blue och när vi kom fram till Marcus familj åt vi god mat, drack vin och pillade på Marcus lillebrors mobil med Pokémon Go. Innan vi skulle sova gosade vi med katter och sen fick vi sova i det coolaste rummet som var fullt med Pokémonprylar och animeposters över hela väggarna.

 

Nästa dag fick vi världens frukostbuffe och sen åkte jag och Marcus till hans syster för att träffa hennes nya bebis. Vi var där ett tag och sen hämtade Alex upp mig och vi åkte till mitt gamla område och gick på äventyr i skogen. Efter några timmar hamnade vi på en lekplats där vi gungade och sen skjutsade han hem mig till Marcus igen där vi åt pizza. 

 

Efter middagen kom semesterns stora fail. Marcus mamma har ett sjukt lyxigt badrum med en gigantisk jacuzzi och vi hämtade whisky och cider och bestämde oss för att bada. Jag sa till Marcus att man inte kan ha badskum när det bubblar, men han lyssnade inte och plötsligt låg vi för döden. Skummet åkte över badkarskanten och hela golvet bestod av en halvmeter hög skumm. Vi tillbringade alldeles för lång tid med att skotta skumm från badkaret till golvet och sen hade vattnet blivit kallt och varmvattnet var slut. Jag vägrade gå upp (eftersom jag ställt in mig på att bada) och Marcus frös ihjäl. Vi badade i kalla bubblor och sen fick vi städa upp resten av golvet. 

 

Sista dagen åkte vi till Varbergs fästning och åt laktrisglass och mangoglass och när vi kom tillbaka till huset samlade vi ihop ett gäng och gick på Pokémonjakt. Väl hemma igen åt vi tacos och sen plockade vi hallon och drog ner lite äppelkvistar till hamstrarna. Senare på kvällen kom Patrik och han skjutsade oss till stationen och så tillbringade vi hela resan tillbaka med Pokémon. Vi sprang från tåget och hann precis med bussen hem.

 

Den absolut bästa tiden på dygnet är när jag och Marcus ska sova. Då sätter vi igång massa Pokémonavsnitt och skedar ihop oss. Vi började för ungefär tre månader sen och är snart färdiga med första säsongen.

 

Men för någon månad sen övergick det mysiga till besatthet. Det startade med att vi började titta på Pokémon under dagarna också. Sen började jag måla på en Pokémontavla. Efter det började vi spela Pokémon blue & red på datorn och när vi inte kan göra något av detta så pratar vi om Pokémon.

 

Så våra liv cirkulerar kring detta och det blev inte bättre för att Pokémon Go började ta över världen. Men vi väntar fortfarande på det officiella släppet så att vi slipper buggar. Så nu sitter vi på Youtube eller pratar med folk som har appen...

 

Jag: "Jag har hittat en lista där man ska fylla i svar med ett ord och det måste börja på samma bokstav som sitt namn, vill du göra den?"
Marcus: "Okej."
Jag: "Bara ett ord, okej? Vad heter du?"
Marcus: "Marcus."
Jag: "Vad vill du ha?"
Marcus: "Mutta!"
Jag: "Amen vad fan... Du skulle ju säga mitt namn..."

Marcus: "Jaha, oj..."

Jag: "Jaja... Vad är du rädd för?"
Marcus: "Mille..."