31 december 2016 - Detta året

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Förutom att jag lades in på sjukhus så var jag där allt från varje dag till varannan dag i nästan tre månader och med alla tester dom gjorde så fick jag väldigt många nya fysiska erfarenheter. Jag har besökt USA, spenderat en helg på spa, färgat håret rosa och... kokat knäck? Svårt att komma på nya saker. 

Otroligt sur tjej någon natt på sjukhuset när jag inte kunde sova eftersom jag var fastspänd i en maskin som jag var tvungen att bära runt på. Sömn och toalettbesök var rena utmaningen.
 
Vilket datum från 2016 kommer du aldrig glömma?
10 februari när Nellie dog. Låg inne på sjukhuset i samma veva och bara skrek i sängen. 

Hur har ditt 2016 varit?
Jobbigt som fan alltså. Jag har plötsligt frikort på både vård och mediciner och får gå före i kön varje gång jag åkt in till akuten. Men alla som jobbar på sjukhuset har varit otroligt snälla (som den undersköterskan som lyckades fixa en kalkonmacka till mig mitt i natten). Både Nellie och Lord Voldemort dog. Men många fina stunder har också funnits. Allt stöd från alla runt omkring mig.

Från en familjeutflykt. Marcus ville lära mig att kasta macka och jag sa att det inte var någon idé och så tog jag en sten och kastade. Det gick. Helt otroligt.
 
Blev du kär i år?
Jag blev ju det. Mitt i helvetet dök Marcus upp och hittade verkligen det fräschaste på köttmarknaden, men hans smak i tjejer är lika dålig som han dåvarande smak i mat.
#jagkommerbrinnaihelvetetefteratthafåttenvegetarianattätaköttigen


På McDonalds. Min pojkvän kan få in en hel cheeseburgare i munnen på tre tuggor, så han är den bästa.
 
Vad är din största framgång 2016?
Alla jävla nålar. Jag har blivit stucken så många gånger att jag har lärt mig vilken arm och vilken ådra som är lättast att börja med. Största "framgången" var väl att jag lät sjukhuset göra ett ryggmärgsprov och bara grät lite grann samtidigt som jag bara nästan kramade ihjäl Jojans hand. Åter igen: fysisk framgång. Men jag och Marcus har även testat på föräldrarollen och passat Ofelia och en hundvalp i en månad. Vi kom fram till att det dröjer några år till.

På Malmö museeum.

 Marcus, jag och Kimchi.
 
Bästa köpet?
Jag kommer faktiskt inte på något. Det finaste jag fått i år var dock en porslinscollie av Marcus.

Vart reste du under 2016?
USA, Kalifornien, Los Angeles (måste fortfarande göra ett enkilt inlägg om det) och några svängar till Varberg.

 

Vad spenderade du mest pengar på?
Pärlor och pärlplattor. Jag blev helt galen och pärlade nästan dygnet runt under en kreativ period. Har nu fyllt upp en låda och många kommer få egengjorda kylskåpsmagneter.

 

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Tjuvbesöket på Disney studios, köpet av Lady Bellatrix Quinzel, när jag och Marcus åkte till Lomma och köpte lyxiga mackor och satt ute i solen som två pensionärer och bara njöt.

Vem har du umgåtts med mest?
Marcus, Jojan och mamma. Utan inbördes ordning.

Har du haft ett förhållande under 2016?
Som sagt: ja. Jag har det fortfarande.

 

Är det något du saknar år 2016 och vill ha 2017?
Inre lugn, en katt, att alla mår bra (cheesy) och åter igen en större lägenhet.

Vad gjorde du på din födelsedag?
Var i Los Angeles och umgicks med halva familjen och på kvällen gick vi och såg Djungelboken i 3D. Jag gillar inte 3D i vanliga fall, men i USA har dom gjort det riktigt bra. Biosalongen var något av det sjukaste jag sett och om det fanns i Sverige hade jag gått på bio oftare.

Finns det något som skulle gjort ditt år bättre?
Mer ost. I år har jag ätit mycket ost med kex och det är fan det livet handlar om. Jag har sagt att jag och Marcus önskar oss en korg med ost och kex i julklapp och alla bara skrattar. Jag är seriös.


20 december ´16 - Let it snow

Jag är ett julvrak.

Jag dekorerade hela lägenheten med julsaker så vi lever nu i tomteland. Sen fick jag för mig att jag även skulle bidra så mycket som möjligt till julbordet och Jojan fick mig idag att erkänna att jag nog tagit mig vatten över huvudet. Jag är helt sönderstressad och svettas över min lista och bränner mig i köket.

Imorse sa Marcus "men måste du göra allt detta då?" och då bröt helvetet ut, så jag måste försöka komma på något sätt att gottgöra honom när han är tillbaka. 

Idag har jag gjort två omgångar med ischoklad, en med knäck och när jag är klar med detta inlägget ska jag göra en omgång med chockladlakrits. På torsdag ska jag göra en broccoligratäng och en tårta och försöka få över allt till mamma. Och jag måste även hinna färga om året. Men årets jul kommer bli bra, även om jag antagligen kommer sova på soffan hela dagen.

 

21 november ´16 - Status

Mår: Jo, men helt okej. Känns som om jag håller på att bli sjuk för sjätte gången det här året. Yay för mitt nya immunförsvar.

Sovtimmar: Ingen aning. När bara jag och Marcus sover tillsammans sover jag relativt dåligt eftersom vi knuffas och väcker varandra. Men nu med en hund så har det blivit ännu sämre och dessutom är det mig hunden väcker när han vill något (allt från att kräkas till att kissa). Så jag sover otroligt stört ständigt alltså.

Sovplats: I helvetet. Nej, men med två hanar som gärna får bindas fast innan dom somnar.

Fundering: Vad ska jag göra i december eftersom jag nu är färdig med alla julklappar?

Igår: Hade vi en riktigt mysig kväll. Mjukiskläder, filtar och kuddar och armar och ben överallt i soffan framför Daredevil. 

Idag: Ska så mycket som möjligt fixas inför imorgon eftersom det är sista dagen vi har bilen.

Nu: Morgonpromenad med hunden.


1 november ´16 - Våfflor och snor

Och in i november! Jag är sjuk för fjärde gången det här året och igår tittade vi på en lägenhet som jag haft så höga förväntningar på, men det var ingenting alls som var rätt med den. Jag avslutade kvällen igår med att spy ut allt som var fel och sen däckade jag på knappt fem minuter. Idag känns det bättre och Marcus har lovat mig våfflor när han kommer hem från skolan. Idag tänker jag verkligen bara vila. Jag har hoppat runt i flera dagar, men nu måste jag lugna ner mig om jag ska ha energi när Kimchi kommer nästa vecka.

5 september ´16 - Voldemort = flight from death

Egentligen så förstod jag ju vad som var på gång. Han var stel i ena bakbenet, han var desorienterad, han sov mycket mer och dessutom så sov han i min famn dom tre sista kvällarna. Men han rörde fortfarande på sig, åt och drack som vanligt, så jag trodde väl att han skulle kämpa på som vanligt. Min lilla krigare.
 
Den första september skulle jag kolla till honom och då bara låg han där i sitt hus. Jag rörde inte ens vid honom, jag bara stirrade och sen kom tårarna. Jag hade ingen telefon, så jag fick skriva till Marcus över Facebook och maila Jojan och mamma. Jojan kom över med en gång och Marcus kom en timme efter. Sen grät jag resten av kvällen. 
 
Nästa morgon gjorde vi iordning en låda och la honom i den tillsammans med buketten som Jojan plockat och mjölmaskar. Vi tog bilen till en park och jag gick från träd till träd för att hitta en bra plats. Marcus grävde och grävde och sen höll Marcus ett tal och jag bara grät.
 
Nu är det så tyst och konstigt i lägenheten. Lord Voldemort har varit med mig i två år och jag kan alla hans vanor utantill. Världens bästa hamster.
 
 
Första bilden jag tog på honom
 
 
När han fick sin nya bur
 
 
När han grävde sig under huset för att kunna käka

5 september ´16 - och i din port har ingenting förändrats utom just på din för bredvid ditt namn står ett namn till

Egentligen hade jag behövt en riktigt lång Pokemonpromenad, för det är det enda som kan lugna ner mig nuförtiden. Men vi löser varje problem bit för bit.
 
- När jag och Marcus flyttade ihop och ingen orkade ta tag i flyttlådorna gjorde vi små labyrinter så att man kom fram i lägenheten och sen började vi smått packa upp lite varje dag tills allt var klart.
 
- För att orka med småsituationer har jag kommit på en lek. Ganska värdelös egentligen, men den fungerar på mitt psyke. Varje gång man ska göra något eller står utanför ett ställe man ska gå in och göra något på ska man sätta igång sin Pokemonapp och den Pokemon som kommer upp är ens styrkepokemon för stunden. När jag skulle till sjukhuset för mitt sexmånadersåterbesök blev det en Pidgey och det var väl inte så peppande. Men veckan därpå när jag skulle röntgas igen (vilket jag hatar) blev det en Magmar på över 1000 cp och sjukt dåligt iv, så det blev lite blandade känslor, men bättre än dom vanligaste iallafall.
 
- För några dagar sedan vaknade jag upp med världens förkylning och hade inom två dygn smittat ner Marcus, så vi ligger och gnäller i sängen och turas om att diska, laga mat och ta hand om den andra. Någon natt bestämde jag mig tydligen i sömnen att Marcus måste utrotas och har lagt mig över honom och puttats och slitit i honom. Jag vaknade upp nästa morgon och kände mig riktigt utvilad och det var nära att Marcus inte vaknade upp alls.
 
- Inatt har vi legat och tittat på Netflix och låtit Bellatrix springa fram och tillbaka i sängen. Idag är jag täppt som fan, men har inget halsont så imorgon ska jag gå tillbaka till jobbet.

27 juli ´16 - Team Instinct, för övrigt

Tjugo i sex imorse åkte Marcus iväg på festival och jag ska nu njuta (sorry honey) av fem tysta och halvt ensamma dagar. Jag ska äta kött, titta på Sex and the city, umgås med kompisar och fortsätta på mitt nya projekt: lägga pärlplattor.
 
Det är dock inte lika roligt att jaga Pokémon ensam, så har bokat in en heldag med Ofelia där jag ska lära henne allt jag kan.
 
 

15 juli ´16 - Home sweet home

I tisdags låg jag och småslumrade framför The dog whisperer när Marcus ringde från jobbet och frågade om jag ville småslumra på ett tåg istället. Sagt och gjort, efter ett tag satt vi på ett tåg till Varberg. Han hade ledigt från jobbet i två dagar och jag fick skolka från skolan, men det var det värt. Vi tillbringade hela resan med att spela Pokemon red & blue och när vi kom fram till Marcus familj åt vi god mat, drack vin och pillade på Marcus lillebrors mobil med Pokémon Go. Innan vi skulle sova gosade vi med katter och sen fick vi sova i det coolaste rummet som var fullt med Pokémonprylar och animeposters över hela väggarna.
 
Nästa dag fick vi världens frukostbuffe och sen åkte jag och Marcus till hans syster för att träffa hennes nya bebis. Vi var där ett tag och sen hämtade Alex upp mig och vi åkte till mitt gamla område och gick på äventyr i skogen. Efter några timmar hamnade vi på en lekplats där vi gungade och sen skjutsade han hem mig till Marcus igen där vi åt pizza. 
 
Efter middagen kom semesterns stora fail. Marcus mamma har ett sjukt lyxigt badrum med en gigantisk jacuzzi och vi hämtade whisky och cider och bestämde oss för att bada. Jag sa till Marcus att man inte kan ha badskum när det bubblar, men han lyssnade inte och plötsligt låg vi för döden. Skummet åkte över badkarskanten och hela golvet bestod av en halvmeter hög skumm. Vi tillbringade alldeles för lång tid med att skotta skumm från badkaret till golvet och sen hade vattnet blivit kallt och varmvattnet var slut. Jag vägrade gå upp (eftersom jag ställt in mig på att bada) och Marcus frös ihjäl. Vi badade i kalla bubblor och sen fick vi städa upp resten av golvet. 
 
Sista dagen åkte vi till Varbergs fästning och åt laktrisglass och mangoglass och när vi kom tillbaka till huset samlade vi ihop ett gäng och gick på Pokémonjakt. Väl hemma igen åt vi tacos och sen plockade vi hallon och drog ner lite äppelkvistar till hamstrarna. Senare på kvällen kom Patrik och han skjutsade oss till stationen och så tillbringade vi hela resan tillbaka med Pokémon. Vi sprang från tåget och hann precis med bussen hem.
 
 
Mysigaste Sanna (Hann aldrig ta en bild på Kalle, men Sanna och jag fann verkligen varandra)
 
På platsen där jag svär på att jag träffade Marcus för första gången när vi var barn
 
Vaknade upp med dom bästa
 
 
Jag älskar dig ♥

15 juli ´16 - Gotta catch 'em all

Den absolut bästa tiden på dygnet är när jag och Marcus ska sova. Då sätter vi igång massa Pokémonavsnitt och skedar ihop oss. Vi började för ungefär tre månader sen och är snart färdiga med första säsongen.
 
Men för någon månad sen övergick det mysiga till besatthet. Det startade med att vi började titta på Pokémon under dagarna också. Sen började jag måla på en Pokémontavla. Efter det började vi spela Pokémon blue & red på datorn och när vi inte kan göra något av detta så pratar vi om Pokémon.
 
Så våra liv cirkulerar kring detta och det blev inte bättre för att Pokémon Go började ta över världen. Men vi väntar fortfarande på det officiella släppet så att vi slipper buggar. Så nu sitter vi på Youtube eller pratar med folk som har appen...
 
 

25 juni ´16 - Stressommar istället för midsommar

Jojan och Louise skulle komma över på kvällen, så jag och Marcus hade hela dagen på oss att fixa tre saker. Men tiden flög iväg och allt gick åt helvete.
 
Bara att städa lägenheten tog flera timmar och när det var färdigt var vi riktigt panikhungriga. Men jag skulle duscha först och raka benen. Så jag skar av halva knät och förblödde i duschen. Jag återupplivades och fick hålla emot såret i en evighet innan jag kunde sätta på ett plåster som tydligen inte var tillräckligt kaxigt, för jag blödde igenom det och min fina vita klänning blev fläckig. Efter dramat kollade vi Skånetrafiken och bestämde oss för att ta närmsta Ica-butik, vilket var på Emporia. Bussen var sen och det var stekhett ute och när vi kom fram hade mataffären stängt tidigare. Jag googlade och såg att om vi tog bussen nu till Västra hamnen skulle vi ha ungefär tio minuter på oss att handla innan den affären också stängde, så vi bestämde oss för att skita i att handla mat och istället äta ute. Men McDonalds på Emporia hade också stängt tidigare.
 
Så vi tog bussen tillbaka och jag ville ändå ha något smått att bjuda på när tjejerna skulle komma över, så vi åkte ner till kronprinsen och handlade morötter, dipp och jordnötter. Då kom jag på att det finns en pizzeria där inne, men den hade också hunnit stänga. Så vi gick till en pizzeria i närheten av mig, som enligt google (trots att det var midsommar) skulle vara öppen, men det var den inte. Då gick vi till pizzerian utanför mig och den var öppen. Marcus gick upp i lägenheten och börja göra iordning snacks och jag fixade pizzor. När jag kom upp skulle tjejerna komma om en halvtimme så vi gjorde färdigt dipp, osv och hällde upp allt i skålar och sen kastade vi oss över pizzorna. Fem i åtta hoppar Marcus in i duschen och jag städar upp i köket och då får jag ett sms från Jojan om att dom blir en halvtimme sena. 
 
Allt slutade med att jag och Marcus förfestade ensamma i en timme innan veganerna kom hit och jag tvingade dom äta upp dippen. Men vi hade en riktigt bra och rolig kväll.
 
Imorse åkte Marcus till Varberg och jag ska bara slappa sönder tills han kommer hem imorgon.

20 juni ´16 - As inspiring as I find your bloodlust Bellatrix, I must be the one to kill Harry Potter.

Skulle egentligen gått till skolan idag, men vaknade upp med urinvägsinfektion, halsont, snorig nos och oroligt huvud. Mitt imunförsvar är knäckt och jag vägrar acceptera mitt nya liv där jag blir sjuk titt som tätt.
 
 
I helgen firade jag och Marcus två månader och åt egengjorda vitlöksbröd, lasagne med broccoli och svamp, sallad med fetaost och pinjenötter och tårta med jordgubbar, mango och blåbär. Problemet är bara att vi hade så mycket av varje ingrediens att vi nu måste komma på nya maträtter så att vi kan bli av med allt. Igår blev vi av med svampen och fetaosten genom att göra omelett och jag gjorde en blåbärspaj med vaniljvisp. Idag ska vi göra en smoothie på jordgubbar och mango och Marcus får äta upp den sista lasagnen så att jag kan skämma bort mig lite med kött.
 
Lovisa och Kimchi var här förra veckan. Alla tre tog första doppet och jag mötte min ärkefiende i form av en liten ful hund som kissade två gånger på min väska och en gång på mig. Kimchi hittade ett fågelben som han tvunget skulle käka upp och jag och Lovisa kämpade skrikandes i flera minuter innan han spottade ut det. Bilden av en fot med klor som hänger ut ur Kimchis mungipa kommer aldrig försvinna från min näthinna.
 
 
 
Sedan måste jag ju såklart även berätta att jag och Marcus köpt en hamster tillsammans. För en månad sen fick Lord Voldemort en lillasyster med det passande namnet Lady Bellatrix Quinzel. Hon blev snabbt pappas flicka, vilket förde mig närmare Voldemort. Men idag är vi en stor lycklig familj. För att vara en unge så var dock Bellatrix två gånger så stor som Voldemort, så hon fick börja sin tid hos oss med hårdbantning. Hon är smalare idag, men behöver fortfarande gå ner mycket. 
 
 
Unge på två månader som inte får plats i en toalettrulle. Lyckat.
 
Nu ska jag vika tvätt och vänta på att Marcus kommer hem från jobbet och sen ska vi mysa hela dagen tills jag ska till sjukhuset igen. Jag skaffade äntligen obegränsat internet häromdagen så jag streamar alltid något i bakgrunden nu ^^

15 maj ´16 - You shoot me down but I won't fall, I am titanium

Jag lämnade landet och åkte till Los Angeles i april och som vanligt så kommer det upp ett inägg om det en annan gång. Nästa år antagligen om jag ska föja min vanliga tradition.

Det var iallafall underbart eftersom det kändes som vanligt igen. Men så fort jag kom hem gick jag tillbaka till verkligheten igen och började veckan med två sjukhusbesök. Veckan därpå blev det ett sjukhusbesök och två besök på akuten. Alla är så "sjukt" (ha...ha...) rutinerade vid det här laget att jag och Jojan fixade första besöket utan problem och andra gången åkte jag dit själv och när jag smsade pappa om att jag måste åka in, fick jag tillbaka "okej, jag värmer upp din mat senare". Detta är vardag nu. 

Något som också kommit tillbaka sen jag satte fossingarna i Sverige är tröttheten. Marcus eviga kämpande med mig på morgonen har börjat pågå mitt på dagen också eftersom jag tydligen aldrig kan känna mig utvilad. Jag fick världens finaste bukett av honom för några dagar sen, men så tände jag ett ljus och lyckades ställa det under blommorna så jag brände upp en ros.

Jag fick en energikick tidigare i veckan och då åkte vi till Lund och åkte från 4h-gård till 4h-gård och slutligen ut till ingenstans för att hitta en sista gård med djur. Det var bara åkrar och en skylt som pekade åt Hjärup och jag fattade ingenting när appjäveln sa att det var 28 minuters promenad till gården, så vi gick längst motorvägen, ner i ett dike och sen på en evighetsväg för att komma fram till en djuraffär som skulle stänga om tio minuter. Utanför affären fanns det får, getter och kaniner så lite gos hann jag med innan vi gick hela helvetesvägen tillbaka. När vi nästan var framme var jag redo att bli hämtad av änglarna och la mig ner på marken och sa åt Marcus att fortsätta utan mig. Kan lugnt säga att jag tillbringade hela nästa dag i sängen.

Sen den dagen har jag bara njutit faktiskt. Jag och Marcus har börjat kolla på Death note och Pokémon och ätit mäktiga frukostar och jag och Jojan har varit på bio och sett Captain America - civil war. Nu ska jag ha två ensamdagar och sen ska jag och Marcus fira en månad nästa vecka.

20 mars ´16 - A kingdom of isolation and it looks like I'm the Queen

Stress, my ass. Jag har tillbringat två månader på sjukhuset och nu är det meningen att jag bara ska fortsätta leva mitt liv. Jag tvivlar på att jag har något blod kvar i kroppen, men jag är glad att alla blåmärken efter nålstick äntligen är borta. Framtida sjukhusbesök kommer endast att bestå av återbesök och kontroller, om jag inte behöver läggas in igen.
 
Men att gå tillbaka till vardagen känns nästan omöjligt, så istället andas jag Marcus på heltid. Han skämmer bort mig dygnet runt och gödar sönder mig med nyttig mat. Eller ja, när jag väl är vaken. Jag har börjat sova som en koala och trots att Marcus väcker mig med frukost på sängen varje dag, så slutar det alltid med att jag får äta den kall eftersom jag bara somnar om. Så fort min värld har slutat skaka ska han få tillbaka allting gånger hundra.
 
I April åker jag till Hollywood med två syften: att träffa David och ta mig in på Disney studios. Det är förbjudet, but I'm willing to do the time.
 
Nu måste jag springa ner till tvättstugan och fortsätta sura över att bara en maskin fungerar och senare ikväll ska Marcus åka hem, så jag ska sova ensam för första gången på väldigt länge.


It's funny how some distance makes everything seem small
And the fears that once controlled me can't get to me at all

It's time to see what I can do
To test the limits and break through
No right, no wrong, no rules for me, I'm free
Let it go


16 december ´15 - Dödsdagen

Uhm... Det är definitivt inga bra pluggtider just nu.
 
Jag gick upp halv sju imorse och packade i ordning för salstentan. När jag borstade tänderna kände jag att något var fel, men kunde inte förstå vad det var. Jag borstade lite til och märke vad som var fel. Munnen hängde inte riktigt med. Jag började känna runt i ansiktet och märkte att även näsan domnat bort. Så vad gör jag? Åker till skolan och gör tentan. Jag gör så gott jag kan under några timmar även om jag inte kan ignorera att det adrig varit så svårt att dricka eftersom munnen är alldels för avslappnad. Jag märker även att det spridit sig till ena kinden.
 
När tentan var över går jag till min lilla undersköterska Emma och berättar om min konstiga morgon. Hon ber mig lyfta upp båda armarna och sen säger hon att jag ska ringa till vårdcentralen eftersom jag haft för många konstiga symptom på kort tid. Jag ringer vårdcentralen och hela hjärnan stänger av sig. Jag har symptom som beskriver en stroke.
 
Rubbning av synen, domningar i ansiktet, yrsel och försämrat balanssinne. Vårdcentralen säger åt mig att direkt åka till akuten och att det inte är säkert att det är en stroke, men att det inte är värt att ta risken. Emma hade misstänkt detta redan från början och väntat i bakgrunden för att kunna följa med mig. Vi åker till akuten där vi blir vidareskickade till ögonklinikens akutmottagning som skickar tillbaka oss till den vanliga akuten. Mamma kommer och byter med Emma som kan åka hem och efter ett tag förflyttas vi till ett annat väntrum.
 
Efter fyra timmars väntan får jag träffa en läkare som undersöker mitt ansikte och mitt blodtryck. Jag hade under den här tiden byggt upp en ordentlig dödsångest och börjat dela upp mina ägodelar till nära och kära och funderat på att ringa ett par samtal till människor. Men han lugnade ner mig och hade ett långt samtal med mig om stress. Vårdcentralen hade gjort rätt som skickade dit mig, för det lät till 95 % som om jag fått en stroke. Men efter några undersökningar som såg fina ut och sen ett resultat på en puls långt över 100 (vilket även berodde på ångest) kom han fram till att jag är sönderstressad. Det har hänt för mycket i mitt liv på kort tid och plus skola på det har gjort att min kropp börjat säga emot.
 
Så nu ska jag försöka vila så mycket som möjligt. Mamma och pappa är förstörda, Emma är redo dygnet runt att stötta mig, Malin som bara ringde upp för att kolla läget tvingade mig på mindfulness, Mike blev helt paff, mina systrar blev bara ledsna och Jojan blev mer än ledsen. Själv är jag bara trött. Jag har legat i sängen framför Disney hela kvällen och försökt slappna av. Jag ser lite småfucked up när jag ler, men jag kommer nog ändå inte göra det så mycket imorgon. Jag har både projektarbete och föreläsning och efter det ska jag ta långhelg.

15 december ´15 - Jag antar det finns nån du skulle ringa om jag inte fanns

Det är inga bra pluggtider just nu. 
 
Delkurs 3 har försökt döda mig. Föreläsningar, åtta kapitels läsning i veckan för seminarium, rapporter, projektarbete och plugg inför salstenta.
 
Som om det inte vore stressigt nog vaknade jag upp en morgon och kunde inte se något. Synen kom långsamt tillbaka under dagen, men jag kunde inte se längre än två meter framför mig. Det har blivit bättre för varje dag som gått, men nu är jag snart över på andra veckan och har fortfarande inte fått tillbaka hela synen. All text måste zoomas in så mycket som möjligt och jag kan knappt läsa böcker. Det som är oförändrat är att titta åt sidorna. Jag är farligast i trafiken just nu eftersom jag inte kan se något rörligt, så jag vet inte hur många gånger jag varit nära att bli överkörd.
 
Och någonstans mellan detta ska man hinna leva, älta och vara förvirrad. Jag åkte hem till Emma igår och satt i hennes vardagsrum och gnällde på i flera timmar och direkt efteråt åkte jag till Jojan och stannade där halva natten. Idag har jag pendlat mellan telefonen och pluggandet. Jag behöver bara bli av med salstentan och projektarbetet och sen ska jag skärpa mig.

15 december ´15 - BRING IT ON

Någon fredag i början av december gick jag och Emma ut och drack vin på en pub tillsammans med hennes bror. Vi hade en jätterolig kväll och när Emma gav upp till tröttheten satt jag och hennes bror kvar och snackade i några timmar innan han följde mig till bussen. Jag skulle gå upp klockan sju nästa dag för att åka till Borås och... se min första cheerleadingtävling.
 
Ofelia har bytt sportval för tusende gången i livet och nu är det avancerad gymnastik som gäller. Mamma och pappa hämtade mig lite före klockan åtta och jag sov hela vägen till Borås. Väl framme var det som att stiga rakt in i "Bring it on". Man gick in i en vägg av lukten av hårspray, musiken dunkade, det var småtjejer sminkade (ursäkta) som strippor och galna mammor.
 
Jag trodde jag skulle vara relativt uttråkad hela dagen, men istället satt jag med hjärtat i halsgropen och handsvett. Varje nummer var på cirka tre minuter och småtjejerna gjorde volter, kastade upp varandra i luften, tappade varandra, grät, kom ut från scenen med bandage och nackskydd. Men dom är så otroligt duktiga. Ofelia imponerade verkligen på mig.
 
 

1 december - Tusen år till julafton (och svordomar)

Skitapa alltså. Jag har suttit framför datorn i två dagar och försökt skriva på min jävla uppsats och jag har seriöst, ja, seriöst skrivit en mening. Jag har bara läst och letat referenser och inte kommit ett jävla steg på vägen. Två dagar kvar till inlämning och jag behöver två sidor till. Lycka jävla till.
 
Jag försökte slappna av och pausa i eländet så jag torkade tårarna, hällde upp ett glas vin och kröp ner i soffan för att se första avsnittet av årets julkalender. Herre Gud, vart är världen påväg? Jag har aldrig varit så tacksam över att jag föddes i rätt tidsålder. Mina framtida ungar kommer bli helt fucked up.
 
Just det, under dagen tyckte min dator att det var dags att uppdatera Windows och nu hittar jag ingenting på datorn och alla inställningar har förändrats. Fan vilken bra dag det har varit.
 
 
#jävligtpositiv

24 november ´15 - LILLASYSTER

Åh, Lillasyster... Vad skulle jag göra utan er?

Jag fick reda på att Lillasyster skulle komma till Malmö för första gången och det var inget snack om saken. Jag skulle dit. Sist jag såg dom var i Varberg och det ställdes in när jag skulle se dom i Göteborg, så nu hade jag äntligen igen chansen.
 
Jag peppade ihjäl mig hela dagen och när jag och Jojan kom dit fick jag den där härliga känslan som jag inte upplevt på många år. När man känner basen vibrera i golvet och hårdrocken dunka i hela kroppen. Förbandet var jättebra och vi stod och snackade med sångaren ett tag och fick deras skiva. Sen blev vi bästisar med alla i publiken eftersom hårdrockare är det snällaste folket som finns.
 
När Lillasyster började spela blev jag så fruktansvärt lycklig att det nästan blev jobbigt. Vi stod längst fram med våra fina nyblivna livvakter som såg till att vi inte blev ihjälträngda och min favoritlåt spelades. Vid det laget trodde jag att det inte kunde bli bättre. Då hoppade sångaren Martin ner i publiken och jag rörde vid honom. Efter det trodde jag igen att det inte kunde bli bättre igen, men så fick jag träffa Martin efter spelningen, prata med honom, ta fyra bilder och få hans autograf. När jag gick hem var jag så hög på lycka och tänkte åter igen att det inte kunde bli bättre. Nästa dag la jag upp lite grejer från spelningen på instagram och Lillasysters offentliga instagram gillade mina bilder.
 
 
 
 
 

24 november ´15 - Senaste veckorna

Problemet med att inte uppdatera rutinmässigt som jag orkade i mina yngre dagar är att jag alltid måste göra "detta har hänt-inlägg". På ett sätt klagar jag, för det tar lång tid att göra. Men på ett annat sätt är det värt det. Jag har stora delar av mitt liv nedskrivna sen flera år tillbaka och det är alltid roligt att kunna se tillbaka. Så jag börjar med ett inlägg med småsaker och ett med något stort.

Den senaste tiden har jag sett Benedict Cumberbatch spela Hamlet live (himla kulturellt och konstigt), varit på Ikea typ sex gånger, druckit himla mycket vin, gått ner alldeles för mycket i vikt, handlat så äckligt mycket grejer att jag knappt vågar kolla på mitt bankkonto, påbörjat ett projektarbete i skolan och väckt min inre Hitler, lyssnat på en sömnföreläsning, varit på massa quiz (och failat som fan), fått hundabstinens och fått träna Vilja en kväll, haft Den otroliga vandringen-maraton med William efter en diskussion om Shadow, pratat i telefon en hel natt, gått hem till Jojan och väckt henne sju på morgonen, varit på standup i Lund, försökt gå upp i vikt igen och halvt lyckats, haft världens roligaste kväll med Tommy och Alex, fått ett nytt smeknamn (Madonna), gjort min DH-samling komplett.... och idag har jag legat i soffan hos William några timmar och slötittat på tv. På fredag ska jag ut med Emma och på lördag ska jag till Borås och se Ofelia tävla i cheerleading.
 
Jag tillbringade galet lång tid på att göra en poster till ett grupparbete i skolan.
 
Resultatet står någonstans på Orkanen.
 
Hela lägenheten är omgjord och jag har köpt en ny soffa.
 
Jag har försökt firat halloween ("du ser ut som ett gulligt mord")
 
Jag har lyckats bevisa min teori om dominans.
 
Jag har lekt med militärutrustning.

20 november ´15 - I'm done

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0