... på hur jävla mycket otur man kan ha på en enda dag.


Jag ångrar det förra inlägget. Då hade jag inget att gnälla över.
Nu har jag det.

Imorse bad jag Anton att ge mig hans nycklar till Tallbacken, men han ville inte ge mig dom. Han sa att han skulle gå till Tallbacken och lämna nycklarna där, så att jag kunde hämta dom sen. Eftersom det alltid är folk på Tallis så skulle någon ändå släppa in mig.

Så jag packade min väska med alldeles för mycket onödig skit så att den blev jättetung och sen packade jag ner min dator och tunga hårddisk i en ryggsäck och begav mig till helvetet. Det var snö och iskallt och när jag kom fram var det låst så jag började plinga. Efter att ha plingat och väntat förstod jag att det inte var någon där så jag ringer upp Anton och ber honom ringa Micke och fråga vart han är. När Anton ringde upp igen sa han att Mickes telefon var avstängd.

Jag skällde lite på Anton för att han vägrat ge mig nycklarna och gick sen hem till kvinnan som har ansvar för internatet. När jag knackade på dörren öppnade en man som pratade i telefon och sa "Hmm, en brunett med mycket packning som ser skitförbannad ut. Ja, jag tror att jag har hittat henne". Under tiden jag gått till huset hade Anton ringt hem till internatägaren som inte var hemma, men istället pratat med hennes man. Mannen ringde till kvinnan som inte skulle komma hem på ett tag, men hon sa att rektorn hade nycklarna.

Så jag tog min jävla packning och gick hem till henne. När hon öppnade dörren och jag förklarat mitt problem tittade hon på mig som om jag vore en idiot och frågade varför hon skulle ha nycklar. Efter att ha försökt andas lugnt och inte skälla ut henne och förklarat att jag blev ditskickad, skickade hon upp mig till skolan och sa att en annan kvinna hade nycklar.

Åter tillbaka upp till skolan. Där fick jag stå och tjata och småfräsa på kvinnan som envisades med att hon inte hade några nycklar, men som sen plötsligt kom på att hon visst hade det. Men hon ville inte ge dom till mig, så hon fick följa med tillbaka till internatet. På vägen började hon powerwalka och gnällde på mig att jag gick för långsamt. Hon såg att jag hade mycket packning och det är inte direkt så att hon måste ha mitt tillstånd att trycka in nyckeln i nyckelhålet. Om hon nu tyckte att jag gick så långsamt så kunde hon ju tagit en väska...

Men hon låste upp iallafall och så fort jag kommit upp på övervåningen och lagt ner mina väskor hörde jag hur Cissi låste upp dörren där nere. Där kände jag verkligen för att döda någon.