Sista dagen på lovet. Blåsan i munnen försvinner inte, men det hindrade inte mig från att äta våfflor till frukost. Men fan i helvete, vad ont det gjorde...

Nu ska jag fortsätta att packa och försöka återhämta mig från nattens mardröm. Jag drömde att jag var i Varberg och att det kom en tsunami som dödade marjoriteten av staden. Jag tog tåget (för dom funkade?) till Slöinge för att kolla om Jojan överlevt. Hon hade inte bara överlevt, hon hade även åkt till Värmland och hämtat Nellie. Så jag vaknade halvt panikslagen över att alla var döda samtidigt som jag hade gråten i halsen för att jag var så glad över att jag fått träffa henne igen.


Nu måste jag skynda mig. Hörs senare!