Igår kunde jag äntligen checka av att jag varit på en av empanadafesterna. Dock blev det inte helt smärtfritt.

Bakgrund nr 1:
Min halvchilenska vän Alex har under några år hållt i såkallade empanadafester som är helt vanliga fester, förutom att man även äter empanadas (Chiles nationalrätt, för er som inte vet). Dom första festerna har varit i Stockholm (om jag förstått det rätt) och dom två senaste har varit i Malmö. Den tredje festen var i höstas, men eftersom jag var i Stockholm då så missade jag den.

 

 

Planen:
Jojan har större lägenhet så festen skulle hållas där. Men just pågrund av det så var det mycket som behövdes flyttas över till hennes lägenhet från Alex. För att inte hela lördagen skulle stressas sönder med att flytta över högtalare, matvaror, osv med buss så föreslog jag till Alex att vi skulle flytta över det mesta redan på fredagen och tillbringa lördagen med att laga mat.


Problemet:
Lyssnar någon på mig? Självklart inte. Alex tillbringade fredagen med att festa, vara uppe tills solen gick upp och kom iväg tre timmar försent plus att han inte hade handlat ingredienser, så hela schemat vändes upp och ner. Dom personerna som hade lovat att hjälpa till att flytta över allt och laga maten blev plötsligt "upptagna med annat" och jag var den enda som var kvar. När jag ringde Alex för att kolla hur långt han kommit var hans mobil avstängd och när jag väl fick tag på honom behövde han inte längre hjälp med att göra empanadas. Några sekunder senare ångrade han sig och behövde även mer ingredienser. Jag gick och handlade och gick sen till Jojans lägenhet där vi började baka.


Bakgrund nr 2:
Från mitt förhållande med Tommy som är helchilenare så var jag inte helt obekant med hur man bakar empanadas och jag hade för två år sedan lovat mig själv dyrt och heligt att aldrig mer ge mig på den maträtten eftersom det för det första inte är gott och för det andra tar jävligt lång tid att göra.


Såhär blev det:
En blandning av mjöl, lukten av ägg, svett och nästan tårar. Jag bakade från två till halv fem och precis som förra gången blev den ena empanadasen fulare än den andra. Jojan tog över från mig och jag kunde gå hem och göra mig i ordning. Jag duschade, sminkade mig och la mig sen i soffan för att försöka slappna av efter tre energidrycker och värkande armar. När jag väl skulle gå behövdes det flera stolar och jag fick ensam bära med mig två av mina till lägenheten.

Såhär blev det nr 2:
Så trots helvetesdagen så blev det en riktigt lyckad kväll. Alla var på bra humör och verkade ha roligt. Vi var uppe till halv fyra och jag blev riktigt bortskämd med att tre killar följde mig till porten. När jag var hemma åt jag mat, tog en dusch och kröp sen ner i sängen och slötittade på en serie tills jag somnade.

Såhär såg dom verkligen inte ut, men dom var tydligen goda för allt blev uppätet.